Slutet närmar sig

Projektet närmar sig slutet.

Vi närmar oss med ljud och bild, rum, Tommy och jag.

Jag blir lite stressad av att vara tvungen att vara noggrann. Det gör mig irriterad. 

Det är alltid lättare att greja lite här o lite där, o hälla nåt o klippa nåt o så är det bra. Själva processen i att vara lite slarvig är mycket befriande i sig, men det kommer en punkt.

Där man måste samla sig.

Där är jag nu.

Samlar mig.

s    a    m    l    a    r              m       i      g

Jag tittar efter personer som driver mig framåt, o kanske hjälper mig att våga.

Tom Sachs (in his studio)

Krink

James Casebere*

Tom, för rummet o det stora flödet, Krink, för det rinnande, James, för det representerade rummet. 

Det kommer en dag när jag skall bygga stora temporära rum som jag sen kan få hälla o rinna i (som the Frog King i Venedig), men nu är det en film som skall klippas klart och ett ljud som skall passas in.

Det skall bli bra.

Hur skall jag visa det?

Fan vet.

Kanske är det ett rum som skall byggas upp, eller en bra projektor med ljud?

Hur funkar ett sånt här projekt att lägga på webben?








*Det är lite spännande att tänka sig att när jag var med en vän i NewYork för flera år sen, 3 eller 5, så råkade vi hitta en spännande ombyggnad av ett Brownstone hus i Brooklyn...o när vi gick förbi så kom ägaren ut o då var det en konstnär och hela huset på 3 våningar var en ateljé som han delar med sin fru, Lorna Simpson.
Vi fick komma in o se o det var magnifikt.
Nu, i detta projektet, har jag träffat på James igen, via Elephant, er artikel om konstnärer som bygger miniatyrer (jag har skrivit om det tidigare)... Bra cirklar fortsätter för evigt.

Något som går sönder

Lite extra handledning resulterade i lite extra byggande med tillhörande filmning.
Något som rasade.
Som blev starkare.
Som motiverar filmens slut.
I det raserade, men ändå hoppfullt.

Det funkar ok.

Har funderat idag på en ny berättelse.
Samma material, annan klippning.
Men jag körde fast med en gång.
Det kanske kommer, att jag bygger en annan följd i bilderna o sånt, men just nu skall jag fan göra klart denna versionen, denna berättelsen, hela vägen.

Handledning måndag.

Nu har jag kört ett tag utan att egentligen se mig om.
Var är mina hjältar, kusiner, systrar o bröder?
Var är mina referenser och samtalspartners.

Dags att se sig om.
Jag har ju flera som bygger modeller, o fotograferar o sånt.
Men hur är det med innehållet?
Frågeställningen o riktningen.

Behöver nog tänka till lite där.
(kommer ihåg att jag besökte en konstnär i brooklyn för några år sen o han arbetade med modeller o grejer i o fotade o så...skall kolla upp det där).

O så måste jag lära mig hur man arbetar med effekter i FC.
Slo mo, zoom, panorering ... sånt...

Klipper o lyssnar

Har städat ur ateljén.
Modellen är där.
Har filmat färdigt.
O fotat.

Nu klipper jag ihop det.
Försöker se berättelsen.
Jag tycker att det är svårt att hålla ihop en längre berättelse. Ett längre projekt?
Är det fördjupningen som är det svåra?

Lite.

Tommy L gör ljud som tar mig vidare.

Jag vet inte riktigt vad berättelsen består av.
Ett rum, som fylls av sirap.

Eh. Ok.

Letar efter ett starkare narrativ.

Nu är det kronologi.
Vad kan det mer?
Får annat vara med?
Andra bilder?

Jag jobbar på o fortsätter fundera.

Fortsätter att filma

Jag har funderat över min relation till trappor.
Vad det kan vara. Varför det är intressant.
Jag har ännu inte rört mig i trappor mer fokuserat.

Jag tänker att det kanske är motståndet, kanske är att det inte riktigt får mig på fötter.

Igår fick jag första ljudskisserna av T.
De första två var en direkt läsning av det jag bett om, de är bra men inte vad jag letar efter. I den tredje, där Ts egen tolkning av det jag sagt är starkare, fanns det jag inte visste att jag letade efter. Det var så enastående vackert.

Jag har filmat igen, med det ljudet i lurarna.

Det stärker min tro på samarbete. Möjligheten att jobba i samma projekt, tillsammans. Fan va spännande.

Nu är jag tillbaka i arbetet med det konstruerade rummet, representationen av en möjlig verklighet.

(sen jag var i ateljén sist så hade hela modellen vält o allt var bananas. Sirap på hela golvet o tusch överallt. Inuti är rummen nästan upplösta. Spännande)

Det som rinner tar tag i mig.
Rörelsen.

Det okontrollerade.

Jag har ganska många filmklipp nu. Har lagt dem i en mapp.
Tid att börja arbeta med dem.

Jag har hittat ett fundament för modellen, och ett golv, nån slags parkett. Börjar grunna på om modellen skall vara med i slutet.